Akademin
Hej!
Var ute igår. Sjukt kul faktiskt :). Nu måste jag typ fixa min uppsats som ska va inne imorn och sen har jag kvällskurs i svenska som andra språk.
Puss <3
Hej!
Var ute igår. Sjukt kul faktiskt :). Nu måste jag typ fixa min uppsats som ska va inne imorn och sen har jag kvällskurs i svenska som andra språk.
Puss <3
Godmorgon!
Idag blev det lyxfrukost med bacon och äggröra. Tyvärr hann jag äta upp allt innan jag kom på att jag kunde blogga om de. Därför får ni en bild av min kaffekopp. Enjoy!
Hoppas ni har en bra dag!
Puss <3
Köpte en våg idag. Detta har resulterat i att jag vägt mig typ fem gånger ikväll. Hur mycket ångest kommer den här vågen ge mig på en skala?
Hej!
Följer trenden och säger godnatt idag igen.
Puss <3
Sov hos honom igår efter lite övertalning. Han var helt kryptisk först och ville att jag skulle komma men ändå inte, men kändes som jag tvingade honom sen. Sprang precis på hans "ex" också på Facebook, hon som var i Rhodos med honom. Ah jag känner mig helt tom just nu, vet inte vad jag ska känna. Känns så omöjligt allting. Ingen som har ett litet råd eller?
Annars var jag i skolan på eftermiddagen och sedan träffade jag min bror och mamma. Det var trevligt. Är så tacksam att jag har så pass bra relation med hela min familj, tackar Gud gör det.
Kollade precis mitt konto innan, har gjort av med typ 800 spänn på en vecka. Och vet ni vad jag lägger pengarna på? Lunch ute och fika. Så fucking onödigt. Ska fan inte äta ute en enda gång till den här månaden. Tänk vad mycket pengar jag skulle haft om jag inte gjorde det.
Ja, mycket tankar i mitt huvud som ni märker. Tyvärr vet jag varken ut eller in just nu, känner mig tom som sagt. Som om jag bara skiter i allt och låter livet glida förbi. Som jag skulle kunna begrava mig i soffan nu och vakna upp i sommar typ.
Aja, hoppas ni haft en bra dag i alla fall :)
Puss <3
Pratade med honom idag, tog mod till mig och skrev ner allt jag kände. Att jag är kär i honom fast jag lovade att jag inte skulle bli det. Att jag inte kan fortsätta så som vi gör nu bara för att det kommer göra mer ont om vi gjorde det. Jag ställde ett ultimatum: antingen slutar vi träffas eller så har vi bara sex och sen går jag. Jag fick svar relativt snabbt:
Alright, det kom som ett brev på posten lite oväntat.. Men jag förstår dig och jag vet väl själv inte riktigt vad jag vill, det är väldigt klurigt... klart jag vill träffa dig, men sen kan jag ju inte förutse ifall jag skulle bli kär i dig eller inte.. Men vill gärna fortsätta träffa dig helt klart
Ja men hallå? Först blev jag glad över hans svar i några sekunder. Sen läste jag det igen och att han inte ens hade svarat på min fråga eller funderat över mitt ultimatum. Det kommer ju vara exakt samma sak som det är nu. Så kan jag vänta på att han kanske blir kär i mig, vadå om två år eller?
Grejen är att jag vet exakt hur det kommer bli. Klart att jag kommer fortsätta träffa honom, fortsätta att bli trampad på och sårad och nedtryckt till botten. Kärlek är konstig, att man låter sig bli allt detta, bara för att man inte vill släppa taget. Bara för att jag vill vara med honom tillåter jag allt, jag har fan ingen självrespekt överhuvudtaget när det kommer till kärlek.
Korkat.
Asså seriöst så får jag panik! Jag vet inte vad jag ska göra med mitt liv. Jag ligger i soffan och vet inte vad jag ska göra. Inte när jag är själv, får panik över att vara själv. Vill aldrig att A ska gå för då blir jag själv igen och ensam lämnad i en tom lägenhet. Vad gör man? När börjar skolan igen så jag kan få en någorlunda normal vardag igen?
Har inga pengar heller, tror de kommer den 21a och nu har jag 100 kr på kontot den 3dje januari. Fy fan. Fast det jag oroar mig mest för är seriöst ciggen, att ja inte kommer ha några cigg sen.
Och uppsatsen, mina vänner pratar om att trycka den på måndag men min handledare har ju inte ens skickat tillbaka den till mig? Och för det andra kommer jag inte ens ha råd att trycka den.
Jag vill bara gräva ner mig här i soffan några månader, skita i allt och se hur länge det tog innan någon hörde av sig. Haha, vill bara skratta åt mitt liv för ja är så deprimerad nu. Och mitt i all denna depressionen är jag rädd, tänk så det inte blir bättre? Tänk så jag ligger här i soffan i tio år? Aaaah, snälla någon hjälp mig!